Att investera och spara i krediter, eller Peer-to-peer-lending, har under de senaste åren fått allt större uppmärksamhet som ett alternativt sätt att investera och låna pengar. Men som med alla nya finansiella innovationer har det också väckt kritiska röster. I denna artikel kommer vi att bemöta några av dessa synpunkter, och förklara hur en sparplattform för krediter hanterar dessa utmaningar. Dessutom berör vi hur denna sparform kan förändra hur människor sparar.
Innehåll:
Historisk bakgrund
Vad är en kredit?
En kredit är en överenskommelse mellan två parter, där den ena parten lånar ut pengar till den andra under en viss tidsperiod, med förväntan om att den låntagande parten återbetalar lånet samt ränta. Krediter kan vara både långfristiga och kortfristiga, och de kan utformas på olika sätt beroende på låntagarens behov och kreditgivarens riskpreferenser.
Hur ser kreditmarknaden ut?
Historiskt sett har kreditmarknaden genomgått många förändringar, från informella lånearrangemang mellan privatpersoner och handelsmän till mer sofistikerade finansiella institutioner som banker, vilket blev allt vanligare under 1800- och 1900-talet. Kreditmarknadens har fortsatt att utvecklas i takt med att nya finansiella innovationer och regelverk införts för att hantera risker och främja en mer stabil ekonomi.
På den svenska kreditmarknaden finns det en rad aktörer, såsom storbanker (till exempel Handelsbanken, Swedbank, SEB och Nordea), nischbanker (som Klarna och Avanza), kreditmarknadsbolag (som Froda och Ecster), fintech-bolag (som DBT och ARK) och plattformar för peer-to-peer-lending. Dessa aktörer erbjuder olika typer av krediter och tjänster för att möta kundernas behov.
Relaterad artikel Varför lånar man bara inte pengar hos banken?
För att låna ut pengar till konsumenter krävs det att man har tillstånd från Finansinspektionen för att agera som konsumentkreditinstitut, eller ett “tyngre” tillstånd likt en bank. Att låna ut pengar till företag är i dagsläget inte en tillståndspliktig verksamhet. Man skall däremot i så fall registrera sig som ett finansiellt institut hos Finansinspektionen. I det fall man lånar ut pengar till företag genom att samla ihop flera privatpersoners pengar till detta lån kallas det gräsrotsfinansiering (crowdfunding) och är även det tillståndspliktigt.
Varför har andra aktörer vuxit fram?
Bakgrunden till bildandet av P2P-lån i världen kan spåras tillbaka till början av 2000-talet, då internetrevolutionen möjliggjorde nya sätt att sammanföra låntagare och investerare utan att behöva traditionella finansiella mellanhänder som banker. Denna decentraliserade tillvägagångssätt skapade en ny möjlighet för privatpersoner att låna och låna ut pengar direkt till varandra genom onlineplattformar, vilket blev känt som peer-to-peer-lending (P2P).
I Norden introducerades P2P-lån något senare än i vissa andra delar av världen. Detta berodde delvis på att våra traditionella banksystem var relativt välfungerande och tillgängliga för privatpersoner. Trots det började P2P-lending att vinna popularitet i Norden under mitten av 2000-talet när investerare sökte efter alternativa investeringsmöjligheter och låntagare letade efter mindre restriktiva lånealternativ.
I början mötte P2P-lån visst motstånd från reglerande myndigheter i några nordiska länder, eftersom det var en relativt ny och innovativ metod för låneverksamhet utan tydliga riktlinjer. Men med tiden och efter framgången med P2P-lån i världen började myndigheterna i Norden också att anpassa sina regler och riktlinjer för att möjliggöra en säker och ansvarsfull tillväxt av P2P-låneindustrin.
Med ökande digitalisering, teknologiska framsteg och ökat förtroende för online-transaktioner har P2P-lån nu etablerat sig som en alternativ och kompletterande finansieringskälla för både låntagare och investerare. Denna innovativa metod fortsätter att förändra det traditionella finansiella landskapet genom att erbjuda en smidigare, mer transparent och decentraliserad plattform för kapitalallokering mellan privatpersoner.
Användarvänligheten och förväntan på digitala processer blir allt tydligare för varje år. Det är också det som gjort att digitala nätmäklare har tagit en självklar plats trots att själva aktieaffärerna innan kunde genomföras hos de traditionella bankerna. Kunderna uppskattar ett tydligt erbjudande som är färdigprutat och som kan ske digitalt. Allt för att spara tid och slippa åka till ett bankkontor.
För företagslån är det snabbheten i ett beslut som är avgörande, och digitala plattformar gör det möjligt att ha en lönsam affär även på mindre krediter. Bankerna har två stora utmaningar i detta flöde: den tekniska lösningen samt kapitaltäckningen som banker behöver för sin utlåning. P2P-modellen har därmed lättare att fungera på kreditmarknaden och expandera.
Vad är P2P-lending?
Investering i P2P-lån, eller peer-to-peer-lån, är en populär metod för att investera sina pengar online. Det innebär att man lånar ut pengar direkt till privatpersoner eller mindre företag genom en P2P-plattform, utan att involvera en traditionell bank. Avkastningen kommer i form av utbetald ränta.
P2P-lending fyller en viktig funktion på kreditmarknaden genom att erbjuda lån till personer och företag som tycker att processen på banker är lång eller obekväm och inte särskilt flexibel. Dessutom kan konkurrensen inom peer-to-peer-lendingsektorn bidra till att pressa ner räntor över tid.
Den globala peer-to-peer-lånemarknaden utvecklas väldigt snabbt och förväntas nå 302,49 miljarder dollar år 2026 vid en CAGR på 29,9% (Compound Annual Growth Rate).
Hur ser investeringsprocessen ut?
P2P-företag kan erbjuda olika investeringsmöjligheter i bland annat konsumentkrediter, företagslån, lån i fastighetsprojekt, fakturaköp och inkassoportföljer. Målet med alla investeringar är att få avkastning.
Här är några av stegen i investeringsprocessen:
1. Registrering
Först måste man registrera sig på en pålitlig P2P-plattform. Det är viktigt att välja en välrenommerad plattform med god historik av framgångsrika lån. Tillförlitliga faktorer är till exempel börsnotering samt att företagets verksamhet regleras av myndigheterna där företaget är registrerat. Det visar att företaget är transparent och att dess verksamhet övervakas inom vissa ramar.
2. Kontoöverföring
När man har registrerat sig måste man överföra pengar till sitt P2P-konto för att börja investera. Detta är alltid möjligt genom en vanlig banköverföring men P2P-företag kan tillhandahålla andra sätt att överföra pengar med hjälp av speciella system. I Sverige kan det till exempel vara Trustly eller Swish.
3. Val av lån
Nästa steg är att välja vilka lån man vill investera i. P2P-plattformar tillhandahåller information om låntagarnas kreditvärdighet och lånevillkor, vilket underlättar för att fatta välgrundade beslut.
Ofta erbjuder P2P-plattformar färdiga strategier med en mängd olika förutsättningar och olika avkastningsnivåer. Detta gör att även nybörjare på investeringsmarknaden kan börja investera. Till exempel erbjuder vi på SaveLend tre olika sparstrategier, Balanserad, Yield och Frihet, för att passa alla investerare med oavsett erfarenhetsnivå. Att investera kapital är alltid förenat med någon form av risk; en högre risk på investeringen innebär i allmänhet en högre avkastning och en lägre risk i sin tur oftast en lägre avkastning.
4. Diversifiering
Det är klokt att diversifiera investeringar genom att sprida sina pengar över olika lån. Detta minskar risken om en låntagare inte kan återbetala sitt lån.
Vid val av färdiga strategier fördelar plattformen i regel kapitalet automatiskt i hundratals olika lån, vilket gör det möjligt att tillhandahålla en bra riskspridning.
5. Återbetalningar
Det finns många olika modeller för återbetalningar, till exempel återbetalas vissa krediter månatligen, en del lån ger ränta löpande och en klumpamortering i slutet, medan andra återbetalas till fullo i slutet av kreditens löptid. Den återbetalning man får kan man välja att antingen återinvestera automatiskt eller föra över till sitt bankkonto.
Om man återinvesterar sin avkastning får man ränta på ränta, vilket innebär avkastning både på den ursprungliga investeringen och den intjänade avkastningen. P2P-plattformar ger mycket flexibilitet och kunder brukar kunna justera eller smidigt pausa investeringar vid behov.
Externa kontra interna kreditförmedlare
Kreditförmedlare är de bolag som ser till att krediter finns att investera i på hemsidan. Kreditförmedlare kan vara externa eller interna. Interna kreditförmedlare är sådana som ägs av samma bolag eller koncern som äger P2P-plattformen, medan externa kreditförmedlare är partners.
SaveLend arbetar med både interna och externa förmedlare. När det gäller interna kreditförmedlare ansvarar SaveLend för att anskaffa kredittagaren, kreditbedöma denna samt ta en del av räntan från låntagaren för att täcka dessa kostnader. Externa kreditförmedlare genomför SaveLend en företagsbesiktning på innan dessa är välkomna att förmedla krediter på plattformen. SaveLend går igenom deras processer och säkerställer att deras risk ligger inom den aptit som investerarna vill ha.
Vilka risker finns med P2P?
P2P-lån erbjuder investerare flera fördelar, bland annat konkurrenskraftig avkastning jämfört med traditionella sparalternativ. Men det finns också risker att ta hänsyn till:
1. Kreditrisk. När man lånar ut till privatpersoner finns det alltid en risk att låntagarna inte återbetalar sina lån i tid eller helt enkelt inte kan betala tillbaka alls, vilket kan leda till förlust av dina investerade pengar.
2. Plattformsrisk. Om P2P-plattformen där man investerar går i konkurs eller stöter på finansiella problem, kan det påverka kundernas förmåga att få tillbaka sina investerade medel. Detta hanteras genom att plattformen har ett avtal som säger att någon annan aktör kan ta över och drifta om plattformen inte kan fullfölja uppdraget.
SaveLend har till exempel ett avtal med det lönsamma inkassobolaget Billecta som har tillräckligt med pengar för att drifta portföljen i händelse av att SaveLend skulle gå i konkurs eller hamna i andra ekonomiska svårigheter.
3. Ränterisk. Räntorna kan fluktuera över tid, vilket kan påverka avkastningen på P2P-investeringar. Låga räntor kan minska avkastningen, medan höga räntor kan locka fler låntagare med högre riskprofil.
4. Likviditetsrisk. P2P-investeringar kan vara mindre likvida än traditionella investeringar eftersom det kan ta tid att sälja lån och få tillbaka pengar om man behöver kapital snabbt.
5. Diversifieringsrisk. Om man inte diversifierar sina P2P-investeringar genom att sprida ut pengar över flera lån, kan risken öka för kreditförluster om några av låntagarna skulle misslyckas med att betala tillbaka sina lån. För att minska den totala risken är riskspridning, diversifiering, viktigt. Det innebär till exempel att man sprider sitt kapital över flera industrier, marknader, sektorer och investeringstyper. Helt enkelt att inte lägga alla ägg i samma korg.
6. Regulatorisk risk. Förändringar i reglering och lagstiftning kan påverka P2P-låneplattformar och deras verksamhet, vilket kan få negativa konsekvenser för personliga investeringar.
7. Bedrägeririsk. Låntagare kan agera oärligt och plattformar kan vara oseriösa och orsaka kapitalförluster för sina investerare.Därför är det viktigt att noggrant undersöka P2P-plattformar och kontrollera hur företagets verksamhet regleras, samt att förstå deras riskhanteringsåtgärder. Genom att diversifiera investeringar minskar också exponeringen mot enskilda risker. Kom ihåg att högre avkastning oftast innebär högre risk, så det är viktigt att balansera risktolerans med investeringsmål.
Relaterad artikel Riskhantering inom P2P: att navigera i den digitala lånevärlden
Sammanfattning
Om ni precis har börjat er investeringsresa är det viktigt att noggrant överväga era investeringsmål och risktolerans samt att vara väl påläst innan ni investerar i P2P-lån. Att förstå investeringsprocessen och göra välinformerade beslut kan hjälpa att få ut det mesta av investeringen i P2P-lån.
