Varför lånar man bara inte pengar hos banken?

Vid en första anblick kan det verka som en självklarhet att låna pengar från en bank när man behöver finansiering. Men det finns flera faktorer som kan påverka beslutet att vända sig till banken. I denna artikel utforskar vi hur banksystemet fungerar vid långivning och vilka alternativ som finns och som kan vara fördelaktiga i olika situationer.

Innehåll:

• Hur fungerar bankerna?
• Varför finns det behov för andra aktörer än bankerna?
• Risker och utmaningar med alternativa lån

Hur fungerar bankerna?

Låt oss börja med en beskrivning av banksystemet fungerar vid långivning.

Bankerna tjänar pengar på kreditgivning genom räntor och avgifter som tas ut från låntagare. Räntan bestäms utifrån en kombination av marknadsräntor, låntagarens kreditvärdighet och bankens kostnader. För att maximera sina intäkter och minimera riskerna försöker bankerna balansera sina kreditportföljer genom att diversifiera lån över olika sektorer och kredittyper.

När du sätter in pengar hos banken på ett sparkonto fick du i april 2023 cirka 2 % i sparränta. Detta innebär dock att du har lånat ut pengarna till banken. Banken tar i sin tur dessa pengar och lånar ut dem till både företag och privatpersoner för högre räntor. Skillnaden mellan din inlåningsränta och deras utlåningsränta är bankens räntemarginal.

Baselmodellen

För att öka den finansiella stabiliteten och minimera riskerna av en eventuell bankkris är banksystemet starkt reglerat. Det finns ett ramverk, känt som Baselregelverket, som är en serie av internationella regler och rekommendationer för banktillsyn. Genom att fastställa kapitaltäckningsstandarder och riskhanteringsmetoder syftar Baselmodellen till att säkerställa att banker har tillräcklig kapitalreserv för att täcka eventuella förluster som kan uppstå när banker lånar ut pengar. Kapitaltäckningsmodellerna tar hänsyn till olika riskkategorier, som kreditrisk, marknadsrisk och operationell risk.

Baselmodellen har genomgått ett antal förändringar sedan den första överenskommelsen nåddes på 80-talet. Den senaste Basel-överenskommelsen, vilken omfattar olika åtgärder för att förbättra tillsynsregleringen och riskhanteringen av banker, nåddes 2017, men började utarbetas redan efter den globala finanskrisen 2008. Förändringar införs gradvis och och kan påverka att det blir allt svårare att få bankfinansiering med goda villkor för företagare.

Denna reglering har haft en påverkan både på företag och privatpersoner genom att skapa en stabilare finansiell miljö å ena sidan, men å andra sidan har också bankernas kapitalkrav ökat, vilket potentiellt leder till stramare utlåning och högre räntor för privatkunder.

Kapitalkrav och dess påverkan på banker och alternativa marknadsaktörer

I finansvärlden är kapital en grundläggande byggsten för att säkerställa en stabil och pålitlig ekonomi. Kapitalkrav, en regelverksåtgärd som är särskilt viktig inom banksektorn, har historiskt haft en avgörande inverkan på bankernas verksamhet, utlåning och räntepolitik.

Kapitalkrav är minimikrav som pålagts finansiella institutioner av tillsynsmyndigheter och regeringar. Dessa krav fastställer mängden kapital som en bank måste ha som en procentandel av dess riskvägda tillgångar. Kapitalen fungerar som en buffert som skyddar banken mot eventuella förluster och risker som kan uppstå i dess verksamhet.

Kapitalkravet har en direkt inverkan på bankernas förmåga att låna ut pengar och bestämma räntesatser. Om en bank inte uppfyller kapitalkravet, kan den antingen behöva höja mer kapital (vilket är kostsamt) eller minska sin utlåningsverksamhet. Som ett resultat kan det påverka räntesatserna som erbjuds till kunder och påverka den totala kreditutlåningen i ekonomin.

Under de senaste åren har kapitalkravet skapat ett glapp i marknaden. Kapitalkraven för lån inom vissa sektorer, såsom fastigheter, har blivit särskilt stränga på senare tid. Och banker har blivit mer försiktiga med sin utlåning, särskilt till vissa segment som anses vara högrisk, till exempel i fastighetssektorn. Detta har gett upphov till en möjlighet för alternativa marknadsaktörer som SaveLend att ta plats. Dessa alternativa finansiella företag erbjuder olika låneformer och investeringsmöjligheter som kompletterar de traditionella banktjänsterna.

Hur bestämmer banker ränta?

För att bestämma den lägsta räntan som banken kan ta för att ha en lönsam kredit, behöver de ta hänsyn till flera faktorer som:

1. Kapitalkostnaden - banken behöver täcka kostnaden för det kapital som används för att uppfylla kapitaltäckningskraven enligt Baselreglerna.

2. Kreditrisken - banken måste täcka eventuella kreditförluster som kan uppstå om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet.

3. Driftskostnader - banken måste täcka kostnaderna för att administrera lånet, såsom personal, IT-system och andra resurser.

4. Avkastning till aktieägarna - banken måste generera en viss avkastning för sina aktieägare.

Faktorer som påverkar riskvikter

För att bestämma hur mycket kapital en bank behöver för att täcka riskerna förknippade med sina utlåningar använder de riskviktning. Här listas de viktigaste faktorerna som påverkar riskvikter:

• Typ av exponering. Olika typer av exponeringar, såsom bostadslån, företagslån, statsskulder och konsumentkrediter, har olika risknivåer och därmed olika riskvikter.
• Säkerhet. Om lånet är säkrat med en tillgång, till exempel en fastighet, kan riskvikten vara lägre eftersom banken har möjlighet att återta och sälja tillgången vid en kreditförlust.
• Låntagarens kreditvärdighet. Låntagare med högre kreditvärdighet, det vill säga lägre risk för kreditförlust, har oftast lägre riskvikter.
• Loan-to-value (LTV) ratio. Ju högre LTV-ratio, desto högre är risken för kreditförlust, vilket kan leda till en högre riskvikt.
• Kreditkoncentration. Om en bank har en hög koncentration av lån inom en viss sektor eller geografiskt område.

Banken föredrar att låna ut med en lägre riskvikt eftersom det innebär att lånet bedöms vara mindre riskabelt. Detta kan bero på faktorer som en starkare kreditvärdighet hos låntagaren, en lägre LTV-ratio eller en mer stabil ekonomisk miljö. Att erbjuda lån med lägre riskvikter gör det möjligt för banken att maximera sin avkastning på kapitalet samtidigt som den uppfyller kapitaltäckningskraven enligt Baselreglerna. Men det minskar i sin tur chanserna att få lån för låntagare.

Fördelar och nackdelar med att låna pengar hos banken

Det finns många för- och nackdelar med att låna pengar från banker i jämförelser med alternativa aktörer på marknaden och vi har sammanfattat de viktigaste.

För- och nackdelar måste noga vägas för att fatta beslut innan man lånar pengar från en bank. Å ena sidan ger det möjlighet att finansiera projekt och förverkliga drömmar, samtidigt som det ger en flexibel återbetalningsplan och lägre räntor. Å andra sidan kan det innebära lång tid att få pengar, kostnader i form av höga avgifter, och det kräver en noggrann bedömning av ens ekonomiska förmåga för att undvika skuldsättning. Det är viktigt att noggrant överväga dessa aspekter och välja lånevillkor som passar ens individuella situation.

Varför finns det behov för andra aktörer än bankerna?

I takt med den digitala utvecklingen blir konsumenter allt mer vana att göra saker digitalt, och de flesta människor har inget behov av en banktjänsteman längre. Genom ordentliga reklamkampanjer genom åren har låneförmedlare likt Lendo och Sambla etablerat sig, och både konsumenter och företag känner sig “duktiga” när de söker efter det bästa lånet den vägen.  På dessa sidor är storbankerna för i de flesta fall inte representerade.

Den finansiella tekniken går framåt och det är idag svårt att göra mindre lån lönsamma. Tidigare i denna artikel pratade vi om olika riskvikter för olika typer av krediter. Att låna ut en konsumentkredit på 300 000 SEK tar lika lång tid för banken som att låna ut en bostadskredit på 20 miljoner SEK, vilket dessutom är billigare att kapitaltäcka, har längre löptider och längre intjäning. Det är därför inte förvånade att bankerna framför allt fokuserar på större krediter. Samma sak gäller med företagslån, fastighetskrediter och inkassoportföljer där intjäningen är bättre än i andra produkter bankerna har. Det är detta,  storbankernas ändrade fokus, som har gjort att aktörer som SaveLend har etablerat sig och blivit ett allt populärare val hos konsumenterna.

Det finns flera alternativa metoder för att låna pengar utan att använda en traditionell bank, och vi ska göra en snabb genomgång över några av dessa.

Relaterad artikel Hur fungerar Peer-to-peer (P2P) lending?

2. Mikrolån. Mikrofinansinstitut och onlinelåneplattformar som LoanStep erbjuder små lån till privatpersoner och / eller till lokala entreprenörer och småföretag.

3. Kreditföreningar som är medlemsbaserade organisationer som erbjuder finansiella tjänster, inklusive lån, till sina medlemmar. Dessa kan vara mer personliga, flexibla och erbjuda lägre räntor än större banker. 

4. Pantlån. I vissa fall kan du använda objekt som säkerhet för att få ett lån, som att låna mot värdet av din bil eller andra tillgångar. Att använda tillgångar som säkerhet kan ge möjlighet att få lån med lägre räntor och bättre villkor än om man skulle använda sig av andra högräntekrediter.

5. Företagskontokredit. För företagare kan en företagskontokredit eller en företagslinjekredit vara ett sätt att få tillgång till kapital för att hantera kortsiktiga ekonomiska behov. För företagare kan en flexibel företagskontokredit vara ovärderlig för att hantera säsongsmässiga variationer i verksamheten eller för att täcka oförutsedda kostnader.

Dessa alternativa lånemetoder fyller specifika behov och kan vara ett attraktivt alternativ för dem som söker mer flexibla eller anpassade lösningar än vad traditionella banker kan erbjuda.

Risker och utmaningar med alternativa lån

Innan du väljer en alternativ metod för att låna pengar är det viktigt att noga utvärdera villkor, räntor och risker. Varje alternativ har sina egna för- och nackdelar och passar olika situationer och behov. De viktigaste sakerna att vara uppmärksam på är följande:

1. Högre räntor och avgifter. Eftersom alternativa kreditgivare oftast arbetar med personer som har svagare kreditvärdighet kan de ta ut högre räntor och avgifter för att kompensera för den ökade risken.

2. Brist på reglering och övervakning. Många alternativa långivare är inte lika reglerade som traditionella banker, vilket kan öka risken för oetiska eller oskäliga lånevillkor.

3. Otydliga villkor. Vissa alternativa låneavtal kan vara komplicerade och innehålla dolda avgifter eller villkor som låntagaren inte förstår till fullo.

4. Lägre lånebelopp. Alternativa långivare kan erbjuda mindre lånebelopp än traditionella banker, vilket kan vara otillräckligt för större investeringar eller utgifter.

Relaterad artikel Riskhantering inom P2P: att navigera i den digitala lånevärlden

6. Bristande etablerat rykte. Nya eller mindre kända alternativa långivare kan sakna ett etablerat rykte och historik, vilket gör det svårt att bedöma deras pålitlighet och kvalitet.

7. Begränsade skyddsåtgärder. Vissa traditionella lån erbjuder förmåner som låneskyddsförsäkringar, vilket kan vara begränsat eller helt saknas med alternativa lån.

Det är viktigt att noggrant överväga dessa risker och utmaningar och att jämföra olika långivarens villkor för att fatta ett välgrundat beslut innan man tar ett alternativt lån. 

Efter att ha sett hur banksystemet fungerar hoppas vi att du har fått en bättre förståelse för varför människor ibland avstår från att låna pengar från banker. Vi lyfter fram vikten av att välja rätt lånealternativ enligt individuella behov. För att fatta välgrundade beslut vid låneval är det avgörande att förstå sina egna ekonomiska förutsättningar och behov. Att jämföra olika lånealternativ och dess räntor och villkor är en kritisk del av processen. Genom att noggrant bedöma vilket lån som passar bäst samt sin förmåga att återbetala detta, kan man undvika överbelastning och ekonomiska problem på lång sikt.